RESAN TILL CRUFTS!
2018/19 har varit ett helt fantastiskt år för mig och Kummin. Vi har fått uppleva så mycket och har haft framgångar som vi inte hade kunnat drömma om. Vi har fått chansen att visa hela Sverige hur fantastiskt det kan vara att samarbeta med sin hund och vad positiv hundträning kan leda till. Men – TV och Talang i all ära – på något sätt så är ändå kronan på verket det att få representera Svensk freestyle på CRUFTS – ”the world’s greatest dog show” – en dröm för alla hundnördar.
CRUFTS hålls nuförtiden i Birmingham, cirka 20 mil nordväst om London, på det stora mässområdet NEC (National Exhibition Centre). Det är alltså en rejäl och ganska tidskrävande resa som krävs för att ta sig dit. För mig är flyg inte ett alternativ när Kummin ska med och vi (min man Johan och jag) hade beslutat att vi skulle börja med att ta Kielfärjan från Göteborg och sedan köra bil hela vägen till England. För resan över (eller snarare under) kanalen hade jag bokat biljetter på Eurotunneln.
Det blev en riktigt bra lösning. Kummin är en resvan dam som gärna åker bil, hänger med oss på restauranger och kissar på färjor utan problem. Bara hon får vara med och stå i centrum så är hon nöjd. Och att resa med hund i Europa är sällan ett problem, hotell och restauranger är oftast positivt inställda till hundar. Så resan ner genom Europa gick bra och vi fick en trevlig övernattning i Dunquerque innan vi skulle ge oss på äventyret att åka under kanalen.
Att åka tåg genom Eurotunneln är ett smidigt sätt att ta sig till England, särskilt om man har husdjur med sig. Det fanns en särskild husdjursterminal att checka in i och när alla papper på vaccinationer och avmaskningar var uppvisade så fick man köra ombord ett tåg med sin bil. Det kändes som ett vanligt pendeltåg som saknade inredning och där vagnarna istället fylldes med bilar. Sen satt man i sin egen bil under resan som bara tog cirka 35 minuter – jättesmidigt.
Väl framme i England stoppade vi för att rasta Kummin och ”ställa om” våra hjärnor. Nu skulle här köras på vänster sida – puh! Första milen var svårast, men även om man vande sig så var vi rejält trötta när vi kom fram till hotellet i Birmingham framåt kvällen.
På fredagen var det dags att gå in på utställningsområdet. Vi hade bokat ett hotell som låg nära och det var skönt. Man kunde lätt gå fram och tillbaka till hotellet under dagarna och det underlättade verkligen. För man behövde vila emellanåt, CRUFTS är jättestort – bara shoppingområdena tar upp fem utställningshallar! Under fredagen gled Kummin, Johan och jag runt i de olika hallarna och kände av stämning och miljö. Det fanns enormt mycket att handla. Hittade man något man ville ha i ett stånd så var det lika bra att slå till direkt för annars kanske man inte hittade tillbaka dit igen (eller var det kanske bara en ursäkt för att jag skulle få handla mer?).
Mest fantastiskt var ändå alla finaler och uppvisningar i Resorts World Arena. Engelsmännen kan verkligen konsten att presentera och paketera hundsport på ett professionellt sätt. Alla finaler och uppvisningar höll en fantastisk nivå med kunniga speakers och ett schema som flöt på utan avbrott. Alltsammans livestreamades och på eftermiddagarna/kvällarna hade man egna TV-sändningar. Här har vi mycket att lära! Tyvärr fick man inte ha hund på läktaren i finalarenan men under eftermiddagen drog sig Johan och Kummin tillbaka till hotellet och jag hade möjlighet att få sitta och titta på den nationella Heelwork to Music-finalen och det var en härlig upplevelse. Dessutom fick man lite insikt i hur det skulle bli för oss på lördagen. Det är ju viktigt att förbereda sig och försöka ta reda på så mycket som möjligt, hur presenterar de ekipagen, var går man in, var sitter domarna m.m. Bästa landslagscoachen Kerstin var på plats och som van ”Cruftsbesökare” guidade hon mig genom både Heelworkbedömningar och shopping – det var helt ovärderligt.
Kummins uppladdning fram till tävlingen hade varit lite annorlunda än vanligt. Vi har ju haft en hektisk vinter/vår med TV-sändning i Talang bara en vecka innan finalen på CRUFTS. Så jag hade beslutat att låta Kummin vila sig i form den här gången… jag kände att hon var lite trött. Inget direkt att ta på men med tanke på hur hög träningsdos vi hade legat på så länge så planerade jag in lite paus. Ingen träning under resdagarna och faktiskt inte heller under fredagen. Soul Man-programmet som vi skulle köra är ju ett program som vi känner oss trygga med båda två. Så först på lördag morgon när vi fick tillfälle att komma in på arenan körde jag igenom några kedjor – och då kändes Kummin pigg och glad och vi trivdes på planen. Nu började det kännas verkligt – jag skulle få gå in på den här stora arenan – så roligt det här skulle bli!
Så var det då vår tur – Kummin och jag på den stora, fantastiska arenan på CRUFTS 2019! 6 000 personer på läktarna, strålkastare, stor bildskärm, speaker – och vi upptäckte att vi gillade det, både Kummin och jag! Det var helt fantastiskt att få showa där och publiken var otrolig – när de började applådera under programmet så fick man en sådan underbart härlig lyckokänsla. Jag är lyckligt lottad som har fått uppleva detta och känner mig så tacksam för att ha fått chansen att gå in på den arenan tillsammans med världens bästa Kummin som alltid levererar med glad attityd. Hon är en riktig bragdhund!
Och jag kan ju bara säga att det här fantastiska äventyret gav mersmak – jag kommer absolut att åka tillbaks till CRUFTS – som verkligen är något alldeles extra allt!
Lisa och Kummin
